Påverkar hela det endokrina systemet
Den hos människan mycket lilla hypofysen, som hos oss nästan kan betraktas som tillbakabildad i jämförelse med andra djur hos vilka den kan vara mycket stor (men också obefintlig), har trots sin storlek en betydande roll i människokroppen. Den har en överordnad roll i det endokrina systemet – d.v.s. den ”bestämmer” över andra organ på andra platser i kroppen som också har med det endokrina systemet att göra. På vad sätt? Jo, på samtliga sätt som de endokrina processerna i vår kropp påverkar oss. Exempelvis påverkar den vår tillväxt, alltså hur mycket vi växer, genom att styra mängden tillväxthormon i kroppen. Den skapar också dopamin, samt bidrar till att skapa könshormon.
Hypofysens två delar
Hypofysen består av två delar. En är adenohypofysen, som står för de ovan nämnda processerna i vår kropp. Den andra är neurohypofysen, som är en del av hypotalamus, vilket är en del av mellanhjärnan (vilket hypofysen som sådan inte är en del av – hypofysen i sig beskrivs istället som ’det undre hjärnbihanget’). Denna del av hypofysen bildar bl.a. oxytocin, ett spännande hormon som främst bildas hos havande kvinnor.
Kort om superhormonet oxytocin
Oxytocin har också en förmåga att skapa tillit mellan individer inom en art – inte minst hos människan. Hormonet misstänks rentav vara själva katalysatorn för kärlek! Det är något av att mirakelhormon som främjar social interaktion, vilket har visats i många studier, där de har fått möss med nedsatt förmåga att känna igen andra möss att på nytt känna igen dem genom att ge dem oxytocin, samt att på samma sätt få åkersorkar att bilda par. Sannolikt är hormonets främsta evolutionära funktion att skapa det oerhört starka bandet mellan mor och barn. Det är exempelvis oxytocin som genererar modersmjölken.
Kort om Dopamin
Dopamin är en neurotransmittor som spelar en central roll i hjärnans belöningssystem och reglerar bland annat känslor av glädje, belöning och motivation. När vi upplever något som ger oss nöje eller belöning frigörs dopamin i hjärnan, och detta skapar en känsla av välbefinnande och tillfredsställelse. Detta är något som till exempel både casinon och sociala medier så som Instagram utnyttjar. Inom sociala medier skapas en liknande effekt där likes, kommentarer och delningar fungerar som belöningsmekanismer som ökar frisättningen av dopamin i hjärnan hos användarna. Denna ökade dopaminfrisättning kan också påverka hypofysen, en körtel som spelar en viktig roll i regleringen av olika hormoner i kroppen. Dopamin kan stimulera hypofysen att frisätta hormoner såsom prolaktin och tillväxthormon, vilket kan påverka kroppens fysiologiska svar på belönning och njutning. På så sätt blir både casinon och sociala medier skickliga på att utnyttja det komplexa samspelet mellan dopaminfrisättning, hjärnans belöningssystem och hormonreglering för att hålla användarna engagerade och lockade att återvända för mer interaktion.
Hypotalamus
Själva hypotalamus, som hypofysen alltså hör ihop med och delvis är en del av, reglerar många av de absolut mest grundläggande funktionerna i det autonoma systemet: hunger, törst, kroppsvärmen, sömnighet och vakenhet och hela vår kropps biologiska klocka. Det är också (delvis) hypotalamus som hanterar våra känslor. Hypotalamus bildar också vissa hormoner i den endokrina processen. Dessa leds i sin tur genom hypofysen, som i viss mån fungerar som språkrör för dessa hormoner. Hypofysen pumpar liksom ut dessa i kroppen. Man kan säga att hypofysen är som en magnifik logistiker, som får en massa uppgifter att hantera från sin chef hypotalamus, och sedan ska skicka ut den till rätt plats i kroppen. Detta lyckas hypofysen allt som oftast fantastiskt med. Den skickar ut dessa ”order” till alla möjliga delar av kroppen: tillväxthormonerna går exempelvis till skelettet, medan östrogen och testosteron går till äggstockarna respektive testiklarna; oxytocinet går till livmodern och till mjölkkörtlarna, osv osv. Hypofysen fungerar alltså i denna bemärkelse som mellanhand mellan kroppen och hypotalamus, och skickar iväg hormoner till rätt plats i kroppen.